De dräms i dörrar över favvokläder som ligger i smutskorgen.
Det gapas och domderas, Simon tror att han är bossen och talar om för oss när han tänker göra si eller så. OM han tänker göra det alls.
Han är bossen över oss enligt honom.
Så, förbered mig nu!
*ler* för en rutinera farmor låter det som en helt normal 4-årsutveckling! Med 3 egna pojkar så är min erfarenhet att pojkar är lite sena i sina faser.
SvaraRaderaMitt barnbarn Storprinsessan fyllde 5 i juli och hennes 4årsutveckling var inte att leka med..tyckte föräldrarna. Jag tycker att 4-åringar är heeeelt underbara. De ställer alla stora frågor (och små med)..framför allt så kan de ALLT och vill absolut inte ha ngn hjälp.
Kan man bara luta sig tillbaka lite och inte gå i konflikt utan istället gen 4-åringen det ansvar som är hans/hennes så får man en mycket självständig..trygg tonåring sen.
Pojkar brukar ha förpubertet vid 6 år och 9 men då är de ganska fredliga och väldigt mammakära❤
Tack för ditt svar, Ewa! <3
SvaraRaderaSimon är inte så mycket så att han aldrig vill ha hjälp, tvärtom! Han är en latmask och ska ha allt serverat ;-)
Det är mest humöret jag syftar på. En liten minisak som går fel och han gapar och smäller i dörren så hela huset skallrar.
Får väl bara bita ihop, det går väl över som alla andra faser...
Japp det går över men det är viktigt att sätta gränser vad som är ok och vad som INTE är ok... "jag ser att du är arg, men det är inte ok att smälla i dörren" ..då kan han gott ta ansvar och be om ursäkt..inte för att han är arg eller ledsen men för att han smällt i dörren..eller skrikit eller vad det kan vara.
SvaraRaderaDet är nya faser hela tiden..precis som med hundar..när det är som mest lugnt så dyker det upp ngt nytt man ska fundera över:)
Kram
Måste säga att det är lättare med hundarna ;) Dom kan jag!
SvaraRaderaKanske därför jag har två hundar och bara ett barn :p
*skrattar* för här är det precis tvärs om :) Barn läser jag som en bok men hundar är det svårare med.
SvaraRaderaMen du..jag lär mig hela tiden och jag har turen att han vana hundläsare runt omkring mig som kan tolka vad som händer;)
Övning ger färdighet ;)
Ibland när jag tänker på hur det var när äldsta grabben var liten..(han är 28) så kan jag tycka synd om honom för gud vad jag gjorde saker för honom som jag inte gjorde för de andra.
Kunde inte förstå varför han skrek som en tok när vi skulle ut och han var påklädd och klar..sen när han blev äldre förstod jag ..han var för varmt klädd!
Man gör så gott man kan vid varje enskilt tillfälle..mer kan man inte göra!